Kvibergsvägen 11

Vår mamma bodde här från 1921-03-29 då hon föddes till den 1 oktober 1926 – då familjen flyttade till Kärrsgården på Hisingen.

Vår morfar var anställd på Göta Atilleriregemente i början av 1900 talet. Han var underofficer och bodde i ett av regementets tre tjänstebostäder på Kvibergsvägen 11. Vår mamma var född 1921 och växte upp i ett av husen och bodde där till 1926. Hon pratade ofta om tre små röda hus och att spårvagnen Kviberg-Landala som gick utanför grinden.

Min gissning är att de låg där soldathemmet byggdes 1940 (Fastigheten Kviberg 741:175). Efter att regementet flyttades på 1990 talet såldes Soldathemmet och blev Bellevue Frikyrka som idag heter New Life Church med adress Kvibergsvägen 11.

När man slår på nätet verkar det som om en bostadsrättsförening äger området Kviberg 741:175 där också frikyrkan ingår.

Har under många år sökt efter bilder eller annan dokumentation på dessa hus men utan resultat. Har Ni någon idé var man kan hitta spår av dessa byggnader?

Kvibergsvägen 11 – 2021

MV 1921 Typ M 4

Nr 53-109 112-177 189-200

Tillverkningsår 1921-1929

Tillverkare: ASEA G S Vikt tom 12,5 ton

Pass: 54 Sittande: 20

Längd 10.500 mm

Bredd: 2.200 mm

Hjulbas 2.500 & 2.600 mm

Industrimuseet Göteborg

Utsikt från huset
Kvibergsvägen 11
på 1920-talet

Elsa har skrivit:

På Kvibergsvägen, nära Bellevue, låg vid denna tiden tre små röda hus med vita grindar och lummiga trädgårdar. Det var underofficers-bostäder, och vi bodde i ett av dem. Adressen var Kvibergsvägen 11. Ett stenkast från vårt hus låg Kungliga Göta Artilleriregementets (A2) mäktiga kasernborg, där pappa utövade sin dagliga gärning och varifrån vi fick vårt levebröd.

Det röda huset, som vi bodde i när jag föddes, hade tre rum och kök. Köket hade vedspis, och över den fanns en spiskupa med broderad bård och kopparlock i olika storlekar. I köket stod också den obligatoriska träsoffan. Den var sovplats på natten och rutschbana på dagen.

Utanför vår grind på Kvibergsvägen 11 gick spårvagnen som trafikerade linjen Kviberg – Landala. Det var för det mesta en ensam vagn, utan släp med en förare och en konduktör. På vintern hade föraren stora halmskor på fötterna, för det fanns ingen dörr som skyddade mot väder och vind. Åkturen kostade 10 öre för barn och femton öre för vuxna. Barnbiljetten var gul och vuxenbiljetten vit.

Borgerskapets kasern” uppfördes på 1790-talet på bekostnad av stadens borgare så de skulle slippa att ständigt hålla husrum för Garnisonsregementets personal. Kasernen revs sedan Göta artilleriregemente flyttat till Kviberg och tomten några år senare sålts till Telegrafverket för dess nybygge. Det var 1 nov 1953, då Telegrafverket firade 100-årsjubileum, som namnet ändrades till Televerket.

Fabriken Tomten

Inom tändsticksfabrikationen kommer alltid namnet Alexander Lagerman att nämnas såsom ett af de banbrytande och mest snillrika uppfinnarenamnen; och hvad Jönköpings gamla och världsberömda fabrik har honom att tacka för, — honom dess mångårige och oförtrutne maskinkonstruktör, — därom skulle säkerligen kunna skrifvas hela volymer.

Hans son Alexander Lagermaan J:r grundlade, efter mångårig vistelse i Amerika och utlandet, år 1897 Kraft-tvål-fabriken i Jönköping, hvilken numera endast är en filial, sedan hufvudaffären öfverflvttats till Göteborg och därstädes f. o. m. den 1 juli 1901 trädt i verksamhet under firmanamnet: Fabriken Tomten. Ehuru fabriken sålunda är tämligen ny, har dess verksamhet gått så framåt, att den sysselsätter omkr. 60 arbetare samt uppvisar ett tillverkningsvärde af omkr. 200,000 kronor. Fyra fast aflönade resande verka i dess tjänst och en särskild, i Tyskland fackligt utbildad kemist förestår dess laboratorium. Såsom ett bevis på affärens utveckling må nämnas, att den under år 1902 förbrukade packlådor för 8,000 kronor och trycksaker för 33,000 kr.